söndag 12 april 2009

Fotboll hos mormor och morfar

Det känns ibland som att jag inte gör annat än att jobbar. Speciellt när två små gullungar står och gråter på trappan för att jag ska till butiken. Då känns det extra jobbigt. Nu har jag snart jobbat hela påsken och bara träffat barnen kvällstid.

Därför visar jag lite bilder på dem från i måndags när vi var hos mormor och morfar. Direkt efter fikat i trädgården så åkte fotbollen fram.
Ludvig är en hejare på fotboll, även i gummistövlar. Ronja, klädd i min gamla bävernylonsoverall är helt "rätt" klädd och hon ger sig gärna in i stridens hetta. Hon är en riktig liten "Vildvittra" vars favoritord just nu är NEJ! Vad mån det bliva av denna lilla dam?





7 kommentarer:

Havanna sa...

Åh, den underbara overallen hänger med än?! Den har visst jag också härjat i trädgården i.

Petra sa...

Nämen...vad kan det annat bli av dessa gullungar (solstrålar) än starka karaktärer med bägge ben på marken? Dem får ju allt barn behöver, föräldrar som bryr sig, som ger dem utrymme för lek och fantasi och känslor.
Vännen du...jag känner igen detta med att man bara jobbar, jobbar, jobar...det var länge sedan min son var liten som din Ludvig nu är, men hans (Rolands) stora ledsna ögon finns kvar på min själ där han stod i rosablommiga pyjamasen (som pojkar inte skulle ha, men han tvunget vill ha) i dörren när jag gick till jobbet, med tårarna i ögonen...usch.
Nu är han vuxen och vi skrattar och minns den tiden, bara att man inte glömma och våga ta upp ärendet..så blir allt bara roliga minnen.
Kram, Petra

Ullis/Leva på landet sa...

Vilka underbara bilder på dina barn. Det blir ju lite mycket vissa perioder i livet, men det brukar ordna sig det med.

Hoppas att helgen är lugn och skön!
Kram Ullis

Eva sa...

Jobb, familj, fritid, tid till vila och eftertanke. Går ekvationen någonsin ihop? Som förälder alltid med det dåliga samvetet att inte räcka till. Själv separerade jag från mina barns far när de var 6 och 8 år med allt vad det innebär men om jag frågar idag så tycker de inte att de har mått dåligt av det. De har alltid vetat att de är älskade av både mig och sin far trots att man inte alltid orkade vara den förälder man önskade vara.
Nu är de vuxna, jobbar och studerar och jag är lycklig och stolt över att ha så fina barn.
Kram Eva
Ps. Jag delade upp påskliljorna och dekorerade påskmiddagens matbord med dem och idag står de så fint samlade på bordet.

Snuttan sa...

Vilka goa barn du har
Jättesöta

Kram
Åsa

Haga i Vitt sa...

Härligt med fotboll i vårsolen. Mina vildingar är också vansinnigt förtjusta i all boll-lek.
Kram Mia

zinkbaljan sa...

Åhhh vilka härliga bilder, vilka godingar!!!!!!! ;)
Kraaaaaam