Mera blomster...

...kommer det visas här på min blogg idag.

Den här gången har jag fått äran att göra en begravningsbukett åt en kär gammal vän till vår familj.


Det känns alltid jobbigt när någon går bort och kanske ännu mer när det går hastigt och du inte hinner med.
Igår när jag körde hem från butiken, sent på natten då vi haft smyckekurs lyssnade jag på "Karlavagnen" på radion. Det handlade om vad som gör dig tacksam.

En man som var 93 år ringde in och berättade om sitt liv och om hur tacksam han var över att fortfarande få vara frisk och kunna klara sig själv. Han berättade att hans fru dött för åtta år sedan och att han nu ångrade allt han inta sagt henne när hon levde. Vi tar varandra för givet och att vi tycker att så mycket ska vara självklart att få i samhället. Han sa att vi ska vara tacksamma för den tid vi har och ta vara på tiden tillsammans med våra familj och vänner. Vi vet inte hur länge vi får ha vår hälsa och var kvar här på vår jord.


Radioreporten blev så tagen att hon fick snyta sig och även jag kände tårarna komma krypande. Det är lätt att glömma att prata om för andra hur mycket de betyder och att man är glad att ha dem runt omkring sig.


Ikväll ska jag själv träffa kära vänner från mitt gamla rugbylag. Det är inte så ofta vi ses nuförtiden, men när det väl blir av är det som tiden stått stilla. Alla faller in i sina gamla roller och det är sååå underbart att få ha dem omkring sig.