måndag 24 november 2008

En svart dag

I kväll när vi kom hem från butiken, hittade vi vår stora hankatt Rufus helt livlös under vår säng. Först trodde vi han var död, han var helt kall om tassarna och tom i blicken.
Jag tog honom i en filt och åkte i väg till en veterinär som bor en bit bort.
Hela vägen i bilen låg han i mitt knä, han andades knappt.
Klockan var visserligen halv nio och veterinären hade stängt. Deras hundar skällde ut mig och det lyste i fönsterna, jag såg någon röra sig där inne i huset. Fast jag knackade på dörren och tutade med bilen kom ingen ut och öppnade. Jag stod med honom i famnen och ropade på hjälp utanför deras ytterdörr men de öppnade inte.

Rufus dog i mitt knä, i bilen ute på veterinärens parkering.
Varför.......?

9 kommentarer:

Maria sa...

Fy så fruktansvärt! Jag förstår att du är jätteledsen. Tänker på dej!
Stor Kram

♥ Hedvig och Jag ♥ sa...

men så sorgligt gumman.. skönt med ett litet farväl iaf.. Stor kram!

Ullis/Leva på landet sa...

Så sorgligt. Jobbigt att inte få någon hjälp när man känner sig så maktlös. Tänker på dig!

Kram Ullis

Norrdalen sa...

Nej usch vad hemskt att höra, stackars missen och er. Om de ändå var hemma så var det ju lite elakt att inte öppna för att se vad som stod på. :( Hua hua, det är inte roligt när ett djur går bort, det är ju en familjemedlem.

kram till er!

Ullis/Leva på landet sa...

Hej igen!

Titta in till mig så får du se något.

Ha det bra och sköt om dig!
Kram Ullis

Mizty sa...

Tråkigt att behöva uppleva, förstår hur du känner dig.

Kram Mizty

Haga i Vitt sa...

Så sorgligt med stackars Rufus. Hemskt att inte kunna få någon hjälp.
Titta gärna in till mig, det är tävling.
Kram Mia

zinkbaljan sa...

Men fy så jag ryser! Sorgligt...
jag tänker med på er!
Kramsiar

Eva sa...

Så jättehemskt. Mår jättedåligt av att bara föreställa mig in i samma situation.... Stackars dig